Arno Kolk är vd för den estniska elektronikindustriföreningen medger att faktorer som kraftigt ökande komponentpriser och sjunkande försäljning för träindustrin, var några orsaker varför elektronikföretagen kunde ta på sig ledartröjan i den estniska exportindustrin under förra året.
 Varje år, när det är dags för intagning till skolor och universitet i Estland, driver elektronikindustriföreningen en affischkampanj som uppmanar ungdomar att söka till olika tekniker- och ingenjörsutbildningar i elektronik. I år var det GPV:s Veiko Vaher som gav ansikte åt branschen. I pratbubblan på affischen står det: ”Vill du förändra livet för miljontals människor.” Och sedan ”Studera elektronik”.Bild: EEIA |
Men det skymmer inte det faktum att elektroniktillverkarna fått en betydelsefull roll i landets ekonomi. Totalt omsätter landets drygt 250 elektronikföretag motsvarande 30 miljarder svenska kronor och sysselsätter 13 000 anställda. 93 procent av tillverkningen går på export. Arno Kolk understryker den långa erfarenhet som finns av elektronikproduktion i Estland. Den inleddes redan under mellankrigstiden.
Ericsson, ABB, Stoneridge (fordonselektronik) samt Flir (värmekameror) hör idag till de största tillverkarna av elektronik och elektriska produkter. I landet finns också ett drygt 20-tal kontraktstillverkare där GPV, som presenteras här intill, är störst bland dem. Andra stora kontraktstillverkare är Eolane, Note och Scanfil.
Den estniska elektronikindustriföreningen (Estonian Electronics Industries Association) arrangerar en årlig konferens om kontraktstillverkning av elektronik tillsammans med den internationella branschföreningen IPC. Konferensen äger rum i Tallinn 30 november. I år är temat ”Where have all the orders gone?”