About / Advertise
Telekomjätten Ericsson avvisar EU-kommissionens förslag till patentreglering medan storföretagen Scania och AB Volvo gör tummen upp. Striden gäller villkoren för standardessentiella patent (SEP), en marknad värd många hundra miljarder kronor.
Förslaget i korthetI slutet av maj publicerade det svenska regeringskansliet en summarisk beskrivning av den föreslagna regleringen. ”Kommissionens förslag utgår från förutsättningen att licensieringen av SEP inte fungerar tillfredställande och ger upphov till administrativa bördor och höga transaktionskostnader. Förslaget syftar till att förbättra licensmarknaden genom att öka transparensen och förutsebarheten med avseende på såväl vad som utgör SEP som de villkor under vilka en licens kan erhållas. Möjligheterna till tvistlösning mellan parterna ska underlättas genom obligatorisk medling. Förslaget innebär att det hos EUIPO (Europeiska Unionens Immaterialrättsmyndighet) inrättas ett register till vilket patenthavare ska anmäla sina SEP. EUIPO ska göra vissa begränsade kontroller om registrerade patent verkligen är nödvändiga för den aktuella standarden. Till registret kopplas en databas med information om bland annat royaltynivåer och andra licensieringsförutsättningar och såväl licenstagare som patenthavare ska kunna begära att en förlikningsman lämnar rekommendationer om en sammantagen royaltynivå för en viss standard, (det vill säga licens för samtliga för standarden nödvändiga patent). Enligt förslaget ska det vara en förutsättning för att fullt ut kunna upprätthålla ett SEP inom EU att registreringen har skett inom hos EUIPO. Förslaget innebär också att patenthavare och licenstagare som vill inleda en domstolsprocess om patentintrång för ett registrerat patent eller om villkoren för en licens för ett sådant patent först måste underkasta sig en ordning för alternativ tvistlösning i EUIPO:s regi. De nya reglerna ska som utgångspunkt bara gälla för standarder som tas fram av en standardiseringsorganisation efter det att förordningen träder i kraft. Kommissionen ska dock kunna förordna att även äldre standarder ska omfattas.” |
Idag säljs licenser för så kallade standardessentiella patent (SEP) på kommersiella villkor. De går inte att välja bort om en produkt ska följa en viss standard som wifi eller 5G. För Ericsson inbringar patentlicenser runt tio miljarder kronor årligen.
Kommissionen vill se en reglering som stärker kundernas förhandlingsposition gentemot patentinnehavarna. Statlig kontroll ska verifiera att det är ett verkligt SEP-patent och licenstagare ska få detaljerad information plus licensvillkoren.
En obligatorisk statlig tvistlösning ska införas som stärker licenstagarnas position. Idag avgörs dessa mål i domstolar runt om i världen, ofta under utdragna och kostsamma processer.
En licenstagare ska kunna köpa licenser med en samlad royaltyavgift för att införa en standard som 5G.
EU är först i hela världen med ett lagförslag som ska ge kunderna större rättigheter och bättre villkor vid köp av licenser från telekomföretagen. EU pekar på små- och medelstora företag samt bilindustrin som vinnare på den nya regleringen.
Den svenska regeringen genomförde i somras en remissrunda om förslaget. Branschorganisationerna Svenskt Näringsliv och Teknikföretagen har medlemmar med diametralt olika åsikter om förslaget och avstod därför från att svara.
Regeringskansliet har sedan landat i en preliminär svensk ståndpunkt som ifrågasätter EU-kommissionens förslag på flera punkter och efterlyser ytterligare analys.
EU-kommissionen startade arbetet för att införa den nya SEP-regleringen under det förra decenniet. 2017 publicerades det första dokumentet och EU:s ministerråd (EU-ländernas regeringar) har vid två tillfällen efter 2017 givit EU-kommissionen klartecken att arbeta vidare med frågan men det detaljerade förslaget publicerades först i slutet av april i år.
En svensk branschexpert påpekar att det var först när kommissionens patentpaket blev känt som majoriteten av medlemsländerna förstod vad kommissionens förslag verkligen innebär. Då brakade också striden loss mellan telekomindustrin och bilindustrin som båda har stora intressen att bevaka.
– Min uppfattning är att EU kommer att införa en SEP-reglering men exakt vad den innebär återstår att se. När EU-kommissionen kommer med omfattande förslag av detta slag är det normalt att lagstiftning införs. Vi får nu en politisk strid som pågår till dess frågan är avgjord, säger Christina Wainikka, policyexpert på Svenskt Näringsliv.
Elektroniktidningen har fått samma bedömning från Teknikföretagen.
Branschorganisationen European Automobile Manufacturers Association (ACEA) arbetar för att Europaparlamentet och sedan ministerrådet ska göra EU-kommissionens förslag till lag. De har presenterat en tidsplan som de tror på för Elektroniktidningen. Beslut i EU fattas i flera steg och ACEA hoppas på slutligt beslut andra halvåret 2024.
– ACEA förväntar sig beslut i Europaparlamentet de närmaste månaderna om kommissionens förslag. Vi bedömer att slutligt beslut kan tas av ministerrådet andra halvåret 2024. Den spanska regeringen har ordförandeskapet i ministerrådet då och de har angivit att beslut om EU-kommissionens patentpaket är en prioriterad fråga, säger Marc Greven, Legal Affaires Director i ACEA, till Elektroniktidningen.
Samtidigt finns det redan en global reglering när det gäller patentägarnas rättigheter att sälja licenser för SEP-patent.
Logiken ser ut så här. När patenthavaren publicerar sin tekniska lösning så ska det ge skydd under en viss tid. I Sverige är giltighetstiden 20 år. Patentmyndigheten tar ut en årlig avgift.
Patentägaren har också möjlighet att få patentskydd i andra länder genom att betala en avgift per land. Det går att få patentskydd på alla viktiga marknader i världen om patenthavaren söker patentskydd inom en utsatt tidsram.
Sedan 1994 finns ett globalt avtal inom WTO som ger patenthavare rätt att exploatera sina patent. TRIPS (Agreement on Trade Related Aspects of Intellectual Property Rights) är en internationell överenskommelse som reglerar handel för immaterialrätt, till exempel patent. Alla länder som är medlemmar i WTO är därmed skyldiga att ha en reglering på miniminivå som ger patentinnehavare rätt att sälja licenser i WTO:s medlemsländer.
Under 1990-talet skapade telekomindustrin en modell för hur standardessentiella patent (SEP) ska hanteras vid utveckling av nya standarder. Den innebär att de aktörer som deltar i standardiseringsarbetet godkänner att om deras patenterade tekniska lösning blir del i en standard så har patenthavaren åtagit sig att sälja licenser till andra aktörer på så kallade FRAND-villkor. Förkortningen står för Fair, Reasonable And Non-Discriminatory terms.
Sedan dess har modellen tillämpats inom telekomindustrin. Fördelen med denna lösning är att konkurrerande systemleverantörer får möjlighet att utveckla produkter för till exempel en ny mobilnätstandard. Det blir en garanti för att åstadkomma konkurrens mellan flera systemleverantörer.
 Artikeln är tidigare publicerad i magasinet Elektroniktidningen.Prenumerera kostnadsfritt! |
Idag finns globala försäljningskanaler, patentpooler, som säljer licenser för till exempel 5G. Störst är Avanci som uppger sig kunna sälja SEP-licenser för 5G-standarden som omfattar cirka 80 procent av alla SEP-patent som behövs.
Exakt var den kommande regleringen landar återstår att se.
Starkt stöd från ScaniaFordonsbranschen vill flytta patentfrågan till underleverantörerna. De vill slippa dagens situation där de själva tvingas hantera licenserna.
– Ett regleringsingripande behövs på detta område och beslut om EU-kommissionens förslag till SEP-reglering borde inte försenas eller urvattnas, säger Christer Falk, chef för patentfrågor på lastbilstillverkaren Scania. Företaget stödjer EU Kommissionens förslag fullt och föreslår dessutom några tillägg. – Scania kan bekräfta att det nuvarande systemet för köp av patentlicenser för standardiserad teknik inte fungerar bra och det finns starkt behov av en reform. Vår erfarenhet när det gäller mobilnätsteknik för fordon är att det är ingen verklig förhandling med patentinnehavarna om licenserna. Scania, liksom andra fordonstillverkare, hotas ofta med ålägganden och risk för överdrivna licensavgifter för att undvika tidsödande rättstvister och att vår produktion och försäljning av uppkopplade fordon stoppas, säger Christer Falk. Han pekar på att SEP-innehavarna inte är beredda att sälja licenser till fordonsindustrins underleverantörer. De vill gå direkt på Scania och andra fordonstillverkare. Men de flesta fordonstillverkare köper huvuddelen av komponenterna från underleverantörer. Det är underleverantörerna som har den tekniska kompetensen att tillverka de uppkopplade komponenterna och även bedöma nödvändigheten av licenser. Telekomindustrin vill att Scania ska köpa licensen när företaget redan kontrakterat en underleverantör för tillverkning av komponenten som innehåller den standardiserade tekniken. Scania vill hellre att underleverantörer får köpa licensen och därmed själva kunna säkra sin rätt att få tillverka 5G-komponenter. – Scania anser att SEP-innehavarna inte borde ha rätt att vägra sälja licenser till fordonsindustrins underleverantörer. SEP-innehavarna borde vara skyldiga att sälja licenser till alla som vill köpa. Idag är det så att den enda patentlicens som en underleverantör inte kan få gäller licens för mobilnätsteknik, säger Christer Falk. Denna punkt ingår dock inte i EU-kommissionens förslag till reglering. Scania pekar även på att det finns aktörer som uppger att de har SEP-patent för mobilnät men i själva verket är det inte så eller så gäller patenten inte längre. Detta problem hanteras i EU-kommissionens förslag. |
SEP i siffrorKommissionens marknadsanalys visar att 2 procent av alla gällande patent i världen är SEP. Varje år säljer patenthavare med SEP uppskattningsvis 1 700 nya licenser. 2021 fanns 261 företag i hela världen som redovisat att de äger tio eller fler patentfamiljer som inkluderar SEP. Av dessa finns 31 inom EU. Ericsson och Nokia svarar tillsammans för 80 procent av alla SEP i EU. Kommissionen har också beräknat antalet företag som kan vara potentiella användare av SEP, vid analysen tog enbart tillverkande företag med. Denna analys visar att det år 2022 fanns 47 500 i hela världen varav 3 800 i EU. Det är dessa företag som bedöms bli köpare av licenser. Dessa 3 800 EU-företag hade tillsammans 600 miljarder euro i årsomsättning, 25 procent av företagen finns i Tyskland, 13 procent i Italien, 11 procent i Frankrike, Spanien och Nederländerna svarar för åtta procent var och Polen har fem procent. För 200 av dessa finns uppgift om forskning och utveckling. Tillsammans satsade de 26 miljarder euro per år. Kommissionen redovisar också ett antal teknikområden där SEP-baserade licenser säljs idag eller där vi kan förvänta en sådan utveckling. Det handlar om kommunikationsstandarder som 3G, 4G, 5G, wifi och NFC. Men också ljud och videokompression (MPEG och HEVC), datalagring (CD och DVD), fotoformat (JPEG) och hemvideo (HAVi) är andra områden. Med ökad spridning av Internet of Things (IoT) så blir licenser viktiga även för smarta bilar, drönare, betalningsterminaler, spårningsutrustning och smarta mätare av alla slag. |
